Action i matkön!

Ibland går jag och handlar. Ett måste när man inte har något att förtära. Ibland får jag också sällskap av två av mina gulliga men hjälplösa barn. Den ena dreglar lite lätt och den andra har ett finger i näshålan. mina barn är underbara på alla vis. speciellt när det gäller ärlighet. det finns inga mer ärligare varelser än de. de säger precis vad de tycker och de använder detta väl när man går och handlar. Att handla med barn är som att springa maraton. Det börjar lätt och slutar med hjärtmassage. Bättre motion kan man inte få. Utmaningen är när man närmar sig slut etappen. Den långa matkön. där står människor som vill en sak, betala och gå hem. tänk er då 30 personer som vill samma sak. det är som 30 stångande och frustande tjurar. svetten rinner, ögonen blir torra och ilskan växer långsamt. Det här blir bara värre när det istället står 30 pensionärer. 30 pensionärer och jag med mina två stackars barn. har man sett filmen gladiator så vet man vad det betyder. I kön står vi och helt plötsligt känner jag någon som flåsar mig i nacken och puttar på mig. jag vänder mig om och där står en liten tant med rutig hatt och glor rakt in i huvudet på mig. jag vänder tillbaks och ser min son byta till sin andra näshåla och börjar intensivt pilla. i knähöjd står min dotter som gnager på handtaget till sin vagn. plötsligt hör jag hur hon skriker till och en annan tant trycker in sig i mellan tanten med hatten, min dotter och mig. hon tar tag i min dotters lilla vagn och försöker flytta den åt sidan varpå min dotter skriker!
- Pappa, tanten med skägget tar min vagn.
jag tar fort tag i vagnen och kämpar med att få tillbaks den. men tanten är envis.
hon drar och jag drar. min son fingrar näsan, min dotter dreglar ännu mer. och nu får jag ett redit tag om vagnen och drar till. ser tanten med skägget i ögonen och tänker. Hasta lavista baby...
Man kan dra en slutsats av det här och det är att man aldrig handlar kl 1000 på förmiddagen. det är då huliganerna härskar. Men det finns väl någon mening med det med.